lördag 15 januari 2011

RECEPT > Mättande purésoppa


KRISPIG OCH GNISTRANDE vinterdag: som gjort för en lång­pro­me­nad. Men trots ett bra tempo fick jag lite kallt. Då var det mumma att komma hem och värma en tallrik av min mättande, goda och billiga pu­résoppa! Att den dessutom är enkel att laga gör inte saken sämre. Här är receptet:

Du behöver:
1 stor gul lök, grovhackad
1 rejäl morot i slantar
400 g skalad potatis delad i bitar
1 burk (400 g) krossade tomater
6 dl vatten
2 grönsaksbuljongtärningar (gärna ekologisk)
0,5 tsk torkad timjan

Fräs grönsakerna i ett par matskedar olja, gärna olivolja. Tillsätt öv­ri­ga ingredienser och koka alltsammans i c. en halvtimme. Mixa till en slät puré och smaka av med svartpeppar och en gnutta socker. Salta behöver du knap­past, ef­ter­som buljongen är så pass salthaltig.

Servera med en rejäl klick turkisk yoghurt eller crème fraiche och lite kryddgrönt om du har.

För variation kan du ersätta en del av potatisen med rotselleri, pals­ter­nacka eller batat (sötpotatis), och för att piffa till anrättningen pas­sar det utmärkt att tillsätta någon god korv (t.ex. chorizo), muns­bitar av kyckling eller toppa vid serveringen med knaperstekta bacon­strim­lor.


Det är vinterdagar som den här man ska spara i hjärtats fotoalbum. Även om solen är blek och står lågt på himlen så skiner den i alla fall! Andlöst vackert, helt enkelt.


När magen väl fått sitt är det så dags att krypa upp i soffhörnet och ta itu med korrekturläsningen av mitt manus. Det är först nu, när jag skri­vit ut alltihop på papper, som jag inser att jag faktiskt har skrivit en hel bok. Och nu finns den i alla fall i ett exemplar ;o)


Ha en fin januarilördag, allesammans!

fredag 14 januari 2011

En mer romantisk variant

DET VAR SÅ himla kul att göra den förra påsväskan, så jag satte o­me­delbart igång med en till. Blommor hade jag ju ...

Den här blev lite mer romantisk, lite elegantare. Tills vidare har jag in­te tvinnat den långa snodd som behövs för att åstadkomma den rätta stäng- & bärfunktionen, men för övrigt är den färdig. Cirka 21 cm på höjden och 13 cm i diameter är de strategiska måtten.


Blommor på toppen, förstås!



Flätor runtom:



Och botten är rund:


torsdag 13 januari 2011

Jag har gjort ett uttag

IGÅR INSÅG JAG, efter en vecka med Burana 600 mg x 3, att det in­te fanns någon återvändo: 16 måste bort. Eftersom jag blev av med 26:an för ett och ett halvt år sedan, var det enkelt att själv­diag­nos­ticera.

Klockan 12:10 ringde jag tandläkarjouren och 12:30 satt jag i stolen, så ibland går det undan. Kraas ... knaak ... kraas ... knaak och så var det fixat.


I grund och botten har jag väldigt friska tänder och har inte haft någ­ra hål på mer än ett kvarts sekel. Men med ålderns rätt, och med be­gynnande tandlossning, har jag nu börjat fundera på implantat. Ja, ni vet, fler tänder lär jag ju inte få med åren, den tiden är sedan länge passé.

Fast när jag fick veta vad man får räkna med att i runda slängar hos­ta upp för titanförankrade ersättare, då insåg jag att så särdeles många blir det inte. Drygt 2.000 euro för en (1) tand ska de ha! TVÅ JÄ*LA TUSEN! Per tand!

*ruskar bekymrad på huvudet*

Plötsligt förstår jag på ett helt annat sätt att folk tar sig för att resa till exempel till Estland för att fixa sina gaddar. Jag menar, vad fan är det som kan kosta så mycket för en tand?

Nån som känner en bra tandläkare i Tallinn..?

onsdag 12 januari 2011

Midvinterblomning

EN LITEN METER räcker för att göra en blomma, och jag har många en­samma metrar. Massor. Dessa, och stumpar som är lite längre än så, har jag sparat i min speciella restgarnslåda. ”Blir säkert bra att ha någon gång!” har jag sagt, och sparat på.


Och si, nu blommar sparsamheten! Mitt i vintern slår den ut i en färg­grann blomsteräng i mitt vardagsrum. Vad det ska bli av alla små blom­mor vete katten, men något blir det garanterat med tiden.


Några olika varianter:


tisdag 11 januari 2011

Skitsnackarnas högborg

ÅLANDSTIDNINGEN, DEN ENA av våra lokaltidningar, har i en fokus­artikel måndagen den 10.1 samt en uppföljande idag den 11.1 belyst det märkliga och högst inhumana sätt på vilket vårt lokala ar­bets­pen­sions­bo­lag, Pensions-Alandia, behandlar sina försäkringstagare.

Gott och väl, och ett berömvärt initiativ från tidningens sida, men till föga nytta, då bolagets representant i sedvanlig, god ordning göm­mer sig bakom floskler i stil med:

”/../ kan inte kommentera enskilda fall.”

”I de allra flesta fall grundar sig frågan på prob­le­ma­tik som inte är relaterad till läkarnas identitet utan helt andra saker och frågorna kan lösas ändå. Behandlingen sker i ett team av läkare och sakkunniga. Bolagets läkare framgår av vårt bokslut som är of­fent­li­ga uppgifter, påpekar hon.”

Här handlar det inte om att belysa enskilda fall. Det handlar om att de medvetet går in för att hemlighålla namnen på de sakkunnigläkare som fattar för försäkringstagare livsavgörande beslut, stick i stäv mot vad klientens egen/egna intygsutfärdande läkare re­kom­men­de­rar. Inte en gång, utan gång på gång, och alltid i skydd av full ano­ny­mi­tet och utan att någonsin träffa människan bakom personnumret.

Och är det ändå inte lite motsägelsefullt, att hävda att namnen finns tillgängliga i bokslutet? Om uppgifterna är så offentliga, vilken är då anledningen till att försvåra för försäkringstagaren?

JO i Finland förordar öppenhet, så att försäkringstagarna skulle kän­na större förtroende för försäkringsbolaget. Högsta för­valt­nings­dom­sto­len har fastslagit att försäkringstagaren har rätt att ta del av in­formationen. Så vad är problemet? Varför vägra och hänvisa till lagar och paragrafer, vars innehåll ändå kullkastas av HFD:s utslag?

***

Det finns många frågor jag fortfarande inte fått svar på. Men en av de viktigaste är: vem i helskotta är det som förväntas göra upp den plan försäkringsbolaget efterfrågar för att kunna fatta ett beslut t.ex. om yrkesinriktad rehabilitering? Själva uppgör de inte den, be­hand­lan­de läkare ser ut som ett frågetecken och arbetsförmedlingen har inget att komma med.

I mitt enskilda fall fick jag avslag på min ansökan om just yr­kes­in­rik­tad rehabilitering, ett avslag som stod fast även efter att jag anfört besvär. Ansökan gjorde jag på uttrycklig uppmaning av Folk­pen­sions­an­stal­ten* i mars 2009. Avslaget kom i maj 2009 och motiveringen var bl.a. att det inte fanns någon rehabiliteringsplan bifogad (sic!) och att sakkunnigläkaren – tvärtemot vad min behandlande läkare och jag själv tyckte – ändå ansåg mig vara för sjuk (!) för att re­ha­biliteras.

Så jag frågar igen: Vem i hela glödheta helvete är det som ska upp­göra den förbannade rehabiliteringsplanen och vad fan ska den innehålla???

Förmodligen blir svaret: ”Jaså, den. Njä, den ska du hitta på själv be­griper du väl?” Jag, som enligt försäkringsbolagets omnipotenta sak­kunnigläkare är för sjuk för att ens kunna rehabiliteras?

I artikeln framgår även följande:

Pensions-Alandia får ha en vinst på 35.000–40.000 euro per år. Överskott över det kanaliseras tillbaka till kun­derna genom lägre premier.

”Lägre premier”, säger de. På lagstadgad pensionsförsäkring??? Det har jag då aldrig hört talas om, och f.ö. är uppåt den enda riktning som premierna rört sig under min yrkesverksamma tid.

Parentetiskt sett kunde man förresten den 7.1 läsa i Nya Åland om att Alandia-Bolagen går samman med Ålands vindenergi i en stor­sats­ning som uppskattas kosta 25-30 miljoner euro. Och i dagens num­mer av Ålandstidningen får vi veta att Alandia-Bolagen just köpt ett affärsområde, inklusive byggnader, för 800.000 euro.

”Lägre premier”..? My ass!

* Finlands motsvarighet till Försäkringskassan i Sverige

måndag 10 januari 2011

En nuttiduttig liten påsväska #2

SÅ HÄR LÖSTE jag problemet med att ha något att bära väskan i:

Jag tvinnade en helt ny, mycket längre snodd. Ena ändan fäste jag i skarven mellan sida och botten, trädde snodden genom låset, runt öppningen och genom trycklåset igen. Sedan fäste jag den andra än­dan av snodden intill den första.

Det här är ungefär samma stäng- & bärlösning som ungarnas gym­pa­på­sar brukar ha.



Veckans Vanartiga Vers #39

Frugans gynekolog från Iran
med spiraler är inte så van.
För se, sedan en tid
rör sig varje gravid
med lätt studsande gång här i stan.


***

Denna limerick, och ytterligare 127 stycken, ingår i samlingen ”Limerickar att le åt”, som du kan ladda ner i sin helhet genom att klicka HÄR.

Tycker du att den här var kul och vill roa någon annan? Då är det bara att klicka på det lilla kuvertet med en pil på i slutet av inlägget och skicka iväg länken.

söndag 9 januari 2011

En nuttiduttig liten påsväska

DET HAR BLIVIT lite väl mycket stora virkningar det senaste året. Igår kände jag plötsligt för att göra något smått, något alldeles nytt. Med inspiration från mina japanska mönsterböcker, som jag har köpt på Etsy, designade jag den här lilla väskan.

Med utgångspunkt från att recycla de mormorsrutor jag började med under min semester, lite mer virkat (bottenplattan) och lite ribbstickat plus några söta, små blommor och ett par blad – voilà, en helt unik skapelse!

Påsväskan är cirka 18 cm hög, 35 cm i omkrets och har en diameter på ungefär 12 cm.

Jag kan inte riktigt bestämma mig för om den ska få vara som den är eller om jag ska förse den med axelrem. Vad tycker ni?




Briefly in English:

I’ve been making so many large crocheted things lately that I all of a sudden felt like making something utterly different and unique. In­spir­ed by my japanese pattern books, which I found at Etsy thanks to Lucy at Attic24, I created this little pouch last night.

It’s appx. 18 cm tall, has a diameter of appx. 12 cm and a cir­cum­fe­ren­ce of about 35 cm.

Can’t decide whether it shall have a shoulder strap or not. What do you think?
[tags: crochet, pouch, granny square, multicolor, colorful, attic24]